Hemmafruarna och jag.

Jag har ofta slötid över om dagarna. Då kan jag se lite av de där såpoperorna när jag ändå inte orkar göra nåt annat. Har du sett de där som börjar med "The real housewifes of ..." och så kommer det Miami, New York eller annan ouppnåelig plats i världen? Först gillade jag att se lyxen och flärden och drömma mig bort en stund, men nu har jag tröttnat på att se hur olyckliga de blir över vad nån har sagt och inte sagt och de viftar med sina långa och förlängda hår och naglar och nu tycker jag bara synd om dem. Vackra, en del av dem? Visst. Men man kommer inte särskilt långt med det.
 
Men jag är avundsjuk emellanåt och skulle önska att jag fick uppleva en morgon då larmet på mobilen går en tidig försommarmorgon och jag måste skynda mig att äta frukost för hinna till jobbet och sen jobba en givande dag innan jag promenerar hem för att laga middan, lite ont i fötterna men lycklig. Ja, så är det för många, inte alla, men för många.
 
 
 
 
RSS 2.0