En underbar syn!
En alldeles underbar syn! Bortdiskat och torkat och bortplockat. Sara vet hur illa jag tycker om att diska och att ha diskstället fullt. Tack söta tös!
Solen letade sig genom persiennerna.
Fina och snälla Jea kom, och hon drog med mig ut i solen och på en kort promenad som gjorde mig gott. Tjejsnacket var också nyttigt, för oss båda, och så tog jag några bilder på när solen lekte med henne genom persiennerna.
Vindruvsspindlar?
Jag var på ICA och stod bland frukt och grönsaker och tog för mig. Gröna druvor kändes lockande. Ibland ligger druvorna i såna där små korta påsar med handtag på, färdiga och förberedda små klasar liksom. En sån påse med druvor tog jag, men jag tyckte det var för lite i den, så jag bröt en liten gren från en annan klase, i en annan påse, bara ytterligare tio druvor så där, och lade i min korta påse, och så blev jag nöjd och gick vidare.
Jag var så hungrig! Egentligen ska man ju inte handla när man är utsvulten, det vet ju varenda människa, för då handlar man en massa onödigt och det är ju aldrig bra, men det gjorde jag alltså. Så hungrig var jag att jag inte bara åt av gulaschsoppan som det var provsmakning på (den var för salt men annars ganska god), jag stack dessutom ner handen och tog en druva också. Jag vet, jag vet, det är snatteri, men jag var svag i benen, så hungrig var jag, och man kan ju inte svimma av hunger på ICA på tisdagskvällen, det kan man ju bara inte.
Snatteriet fortsatte. Jag tog en druva till. Skyndade mig liksom och försökte att inte visa det för någon, så jag såg mig väl inte för när jag snabbfingrad dök ner i kundvagnen. Klafs. Liksom. Druvan var fast utanpå, men blöt inuti. Mer än det brukar alltså. Och när jag tittar efter på den lilla klase som jag kompletterat med, så ser jag att den är väldigt ofräsh och skräpig, eller vad det nu är, och när jag granskar klasen ser jag att det är spindelväv tätt intill stjälken. Alldeles kall blev jag ... eller om det var varm ... jag vet inte. Men när jag ser det bleka skalet av en ömsad spindelkropp sitta på en av druvorna, ja då, tappade jag alldeles kollen. Jag passerade en papperskorg och slängde druvorna snabbt och fort och raskt. För hu och blä för spindlar och vips så hade jag handlar färdigt!!!
Kanske borde jag gjort något annorlunda, men jag är mest glad över att jag nu så här lite efteråt inte verkar ha fått men av att eventuellt ha ätit vindruvsspindlar - om det nu finns sådana.
Jag var så hungrig! Egentligen ska man ju inte handla när man är utsvulten, det vet ju varenda människa, för då handlar man en massa onödigt och det är ju aldrig bra, men det gjorde jag alltså. Så hungrig var jag att jag inte bara åt av gulaschsoppan som det var provsmakning på (den var för salt men annars ganska god), jag stack dessutom ner handen och tog en druva också. Jag vet, jag vet, det är snatteri, men jag var svag i benen, så hungrig var jag, och man kan ju inte svimma av hunger på ICA på tisdagskvällen, det kan man ju bara inte.
Snatteriet fortsatte. Jag tog en druva till. Skyndade mig liksom och försökte att inte visa det för någon, så jag såg mig väl inte för när jag snabbfingrad dök ner i kundvagnen. Klafs. Liksom. Druvan var fast utanpå, men blöt inuti. Mer än det brukar alltså. Och när jag tittar efter på den lilla klase som jag kompletterat med, så ser jag att den är väldigt ofräsh och skräpig, eller vad det nu är, och när jag granskar klasen ser jag att det är spindelväv tätt intill stjälken. Alldeles kall blev jag ... eller om det var varm ... jag vet inte. Men när jag ser det bleka skalet av en ömsad spindelkropp sitta på en av druvorna, ja då, tappade jag alldeles kollen. Jag passerade en papperskorg och slängde druvorna snabbt och fort och raskt. För hu och blä för spindlar och vips så hade jag handlar färdigt!!!
Kanske borde jag gjort något annorlunda, men jag är mest glad över att jag nu så här lite efteråt inte verkar ha fått men av att eventuellt ha ätit vindruvsspindlar - om det nu finns sådana.
Tur i oturen, minsann.
Jag är ju en sån där skrockfull människa. På gott och ont. Men jag är inte helt säker på reglerna. Och undantagen. En sönderslagen spegel är ju glasklar ... det innebär otur. Närmare bestämt, sju års olycka. 
Hur ligger det till med en trasig pressbryggare? Vad medför det för slags otur? Eller var det tur jag hade? Tur i oturen var det väl i så fall att det varken var kokhett vatten eller kaffe i den, den var tom vid olyckstillfället. Det har kunnat gå mycket illa det där.
När går det över?
Jag förebyggde med en extra oxynorm och gav mig i kast med dammsugningen som gått långt över tiden. Idag var det akut. Jag stod nämligen med en hårt rullad och alldeles nyinköpt matta som skulle ersätta loppboet som regerat under soffbordet. Hur tänkte jag egentligen när jag köpte den där dyra ullmattan för några år sedan? Jo, det minns jag. Jag älskade den bruna färgen och drömde om att gräva ner tårna i den tjocka ullen när jag satt där i min nya soffa. Det var så det gick till. Jag struntade fullkomligt i att det ännu inte uppfunnits ett dammsugarmunstycke som klarar en sådan här ull-lugg utan att stypa fast. Att det krävs en stark rygg och starka armar för att få den ren, det struntade jag också i.
Men det var då det. Nu har klokheten tagit kommando över situationen och därför har jag nu införskaffat en lättstädad och snygg matta med sisal-look. Jag menar ... man far över med dammsugaren som om man var kvar på golvet.
Men först skulle den bruna mattan rengöras - på båda sidor - för att kunna rullas ihop och ställas undan och så småningom kanske återanvändas hos någon annan. Tarzan kände sig tveksam till den nya mattan, men lovade att medelst nos och klor testa den och återkomma.
Frågor på det:
Hur länge dröjer det innan den nya mattan planar ut och slutar vara så där fult vågig?
Går illamåendet och ryggvärken över ungefär samtidigt?
Men det var då det. Nu har klokheten tagit kommando över situationen och därför har jag nu införskaffat en lättstädad och snygg matta med sisal-look. Jag menar ... man far över med dammsugaren som om man var kvar på golvet.
Men först skulle den bruna mattan rengöras - på båda sidor - för att kunna rullas ihop och ställas undan och så småningom kanske återanvändas hos någon annan. Tarzan kände sig tveksam till den nya mattan, men lovade att medelst nos och klor testa den och återkomma.
Frågor på det:
Hur länge dröjer det innan den nya mattan planar ut och slutar vara så där fult vågig?
Går illamåendet och ryggvärken över ungefär samtidigt?
Jag fattar inte.
Nej, jag fattar inte. Kan för mitt liv inte förstå hur de tänker, de som väljer ut vilka låtar som passar bra i en tävling som ska vara Sveriges bidrag. Varför deltar det i den svenska uttagningen en låt som i mina öron (och säkert även i andras) är typiskt grekisk? Det blir ju bara ett skämt. Ska musiken representera landet eller inte? Ganska förvirrande, eller hur, eftersom vi tävlar mot andra länder. Men vad vet jag? Greklands bidrag kanske låter som Calle Moraeus.
Men visst är han väl lite söt den där, Lasse Ekström?
Men visst är han väl lite söt den där, Lasse Ekström?
Thor - en snygg överkropp. Det är allt.
Ännu en filmpaket har anlänt från Lovefilm. Jag halsov mig genom Thor på lördagseftermiddan.
Det var mitt intresse för sagor, myter och seriefigurer och den typen av berättelser som fick mig att pricka för den här filmen i hyrlistan. Kampen mellan det onda och det goda bestod av knytnävsslagsmål som fick mig att gäspa och svischande och svoschande blixtar fick mig till slut att somna. Hyfsat sceneri och humor drog upp betyget för att inte tala om den snygge huvudpersonens välbyggda överkropp. Men inte ens en halvtam Skarsgård fick mig att sätta mig upp i soffan. Nej, det räckte inte ens till en trea. Två knappa popcorn av fem möjliga får denna film som säkert passar bättre för killar som precis passerat åldersgränsen på 11 år. Se något annat om du tänkt dig en mysig filmkväll.
Det var mitt intresse för sagor, myter och seriefigurer och den typen av berättelser som fick mig att pricka för den här filmen i hyrlistan. Kampen mellan det onda och det goda bestod av knytnävsslagsmål som fick mig att gäspa och svischande och svoschande blixtar fick mig till slut att somna. Hyfsat sceneri och humor drog upp betyget för att inte tala om den snygge huvudpersonens välbyggda överkropp. Men inte ens en halvtam Skarsgård fick mig att sätta mig upp i soffan. Nej, det räckte inte ens till en trea. Två knappa popcorn av fem möjliga får denna film som säkert passar bättre för killar som precis passerat åldersgränsen på 11 år. Se något annat om du tänkt dig en mysig filmkväll.
Grattis syrran. Med kärlek.
När syrran fyller år vankas det gofika. Det kan man tryggt räkna med. Hembakat och ostar och smörgåstårta och annat smaskens.
Hon blev glad för mina blommor och för paketet med boken, även om det ju inte blev någon överraskning precis. Jag blev inte lottlös jag heller.
Choklad och trisslott fick jag när jag skjutsade mamma hem. Skrapad förvisso, men huvudsaken är ju att det är en vinst, eller hur, och att gåvan ges med kärlek. Och det gjorde den.
Hon blev glad för mina blommor och för paketet med boken, även om det ju inte blev någon överraskning precis. Jag blev inte lottlös jag heller.
Choklad och trisslott fick jag när jag skjutsade mamma hem. Skrapad förvisso, men huvudsaken är ju att det är en vinst, eller hur, och att gåvan ges med kärlek. Och det gjorde den.
Röda lappar.
Jag fick en gång den spydiga kommentaren, att jag var dålig på att få (hushålls-)pengarna att räcka till och att jag var oekonomisk. Att jag jobbat med att göra ekonomiska beräkningar i närmare tjugo år och att jag som ensamstående fått en låg inkomst, studielån och bidrag att räcka till mig och två barn, var inget att ta hänsyn till. Men jag tror inte att det var mitt arbete eller andra omständigheter som fått mig att tänka efter när det gäller att shoppa. Jag har alltid varit sådan.
Man kan skoja om att jag är flitig på att nyttja rabatter och kuponger men det har också gjort att jag många gånger sparat in en del och fått små tillgångar att räcka till mycket. Det är sällan jag handlar något till ordinarie pris, och varför ska man göra det liksom? Nu pratar jag inte om mjölk och knäckebröd, även om jag ofta letar "röda lappar" även bland matvaror. Falukorven är inte oätlig bara för att det är den sista rekommenderade dagen. (Det kan vara något från ett av mina tidigare liv, där jag antagligen var den som ansvarade för familjens väl och ve och levde fattigt och enkelt ...)
Att jag inte köpte bara en, utan alltid två eller flera, när det var ett förmånligt pris, ledde till att jag hade ett litet lager med tvål, schampo, lotion och sånt. Det går ju åt en del när man är tre tjejer i familjen. På golvet i en av garderoberna hade jag radat upp flaskor och burkar och det fick aldrig ta slut förrän jag köpte nytt. Likt en hamster kände jag trygghet i att se att hemmet inte saknade nötter.
Härom dagen fick jag en komplimang som gjorde mig varm och stolt som mamma. Det var Emma som lagt märke till att hon hade kunskaper som hennes jämnåriga saknar. Hon har lärt sig att jämföra pris och kvalitet på maten och vad hon ska köpa, hur mycket och varför. Båda mina döttrar fick tidigt följa med och handla och vi pratade alltid om varför vi skulle köpa just den varan. Det känns bra att få ett kvitto på att viktiga kunskaper gått fram till barnen och då vet jag att de alltid kommer att klara sig, trots små medel. Det känns tryggt.
Man kan skoja om att jag är flitig på att nyttja rabatter och kuponger men det har också gjort att jag många gånger sparat in en del och fått små tillgångar att räcka till mycket. Det är sällan jag handlar något till ordinarie pris, och varför ska man göra det liksom? Nu pratar jag inte om mjölk och knäckebröd, även om jag ofta letar "röda lappar" även bland matvaror. Falukorven är inte oätlig bara för att det är den sista rekommenderade dagen. (Det kan vara något från ett av mina tidigare liv, där jag antagligen var den som ansvarade för familjens väl och ve och levde fattigt och enkelt ...)
Att jag inte köpte bara en, utan alltid två eller flera, när det var ett förmånligt pris, ledde till att jag hade ett litet lager med tvål, schampo, lotion och sånt. Det går ju åt en del när man är tre tjejer i familjen. På golvet i en av garderoberna hade jag radat upp flaskor och burkar och det fick aldrig ta slut förrän jag köpte nytt. Likt en hamster kände jag trygghet i att se att hemmet inte saknade nötter.
Härom dagen fick jag en komplimang som gjorde mig varm och stolt som mamma. Det var Emma som lagt märke till att hon hade kunskaper som hennes jämnåriga saknar. Hon har lärt sig att jämföra pris och kvalitet på maten och vad hon ska köpa, hur mycket och varför. Båda mina döttrar fick tidigt följa med och handla och vi pratade alltid om varför vi skulle köpa just den varan. Det känns bra att få ett kvitto på att viktiga kunskaper gått fram till barnen och då vet jag att de alltid kommer att klara sig, trots små medel. Det känns tryggt.
Estelle - den nya lilla stjärnan.
Estelle Silvia Ewa Mary Bernadotte ska den lilla flickan heta, och hertiginna av Östergötland ska hon vara.
Ett rätt hade jag i alla fall, och nu kommer det ovanliga namnet Estelle = stjärna, att bli allt vanligare. I Sverige i alla fall. Ewa borde jag ju ha gissat på. Varför gjorde jag inte det? Men Estelle var jag inte ens i närheten av.
Hur som helst.
Fyra vackra namn på en alldeles säkert vacker tös.
Ett rätt hade jag i alla fall, och nu kommer det ovanliga namnet Estelle = stjärna, att bli allt vanligare. I Sverige i alla fall. Ewa borde jag ju ha gissat på. Varför gjorde jag inte det? Men Estelle var jag inte ens i närheten av.
Hur som helst.
Fyra vackra namn på en alldeles säkert vacker tös.
Vad ska sessan heta?
Ingrid? Alice? Kristina? Hedvig?
Vad ska hon heta nu då den lilla? Vågar Kronprinsessan och prinsen att vara moderna och nytänkande och ge flickan åtminstone ett namn som är lite trendigare? Eller håller de på traditionerna och ger sin förstfödda fyra kungliga och traditionsenliga namn?
Majken? Novalie? Greta? Olivia?
Ska vi gissa?
Jag tror att ett av namnen blir Astrid. Och Louise eller Lovisa. Kanske Silvia. Och Alice. Det heter hon ju själv.
I morgon får vi veta.
Vad ska hon heta nu då den lilla? Vågar Kronprinsessan och prinsen att vara moderna och nytänkande och ge flickan åtminstone ett namn som är lite trendigare? Eller håller de på traditionerna och ger sin förstfödda fyra kungliga och traditionsenliga namn?
Majken? Novalie? Greta? Olivia?
Ska vi gissa?
Jag tror att ett av namnen blir Astrid. Och Louise eller Lovisa. Kanske Silvia. Och Alice. Det heter hon ju själv.
I morgon får vi veta.
Gnidig.
Jag tog en tur in till stan för att ordna med en present till syrran som fyller år i morgon. Det var lätt fixat. Hon önskar sig en bok om Feng Shui så det var bara att gå in på bokhandeln och köpa den hon sett ut tidigare. På Kappahl åt jag sedan en näve gratis godis och köpte ännu ett par tights med rabatt tack vare deras premiär i nya lokaler. På apoteket köpte jag bomullsrondeller - köp två och få rabatt - och tiggde gratisprov på en ansiktskräm. Slutligen plockade jag på mig gratis kattmat av två sorter på djuraffären. Jag avslutade stadsbesöket med att hälsa på hos Sara och Milla och jag fick mig en god smörgås med nystekt fisk innan jag åkte hem.
Vad gnidig jag är!
Prinsessa?
En trevlig och kunnig arbetsterapeut kom på besök i förmiddags. Vi pratade hit och dit om olika sätt att förändra min säng och tillsammans bestämde vi oss för att börja med en tempurliknande madrass. Ett annat alternativ är en motordriven mackapär att lägga under huvudänden i sängen och som jag med en knapptryckning kan höja och sänka. Hon skulle beställa hem en sådan också. Så var det gjort. Terapeuten skulle höra av sig snart om leverans. Jag känner mig lite som prinsessan på ärten. Nähä, det var inte jag som var prinsessa, det var någon annan det ... grattis och välkommen till världen, nya lilla kronprinsessan.
Bara att kräma på.
Ska man få något gjort måsta man göra det själv ... så mycket mumsigt att välja bland ...
Dagens sub med kalkon, ost, tomat, lök, oliver och kryddor. Gottigottgott. Jag ville utnyttja hela parkeringspengen så jag sprang ner på stan och in på H&M också för att snabbköpa den här sköna buttern. Allra bäst gillar jag doften sandalwood, men den var slut. Den här blomdoften blir ändå super att kräma på efter nästa dusch.
Om jag ber riktigt snällt ...
Brukar du kunna få det du vill bara genom att önska det riktigt mycket? Kanske genom att knipa igen ögonen och fokusera och be riktigt snällt?
"Jag är hungrig och behöver något att äta, men vill inte äta fisk-och-potatis-resterna igen. För tredje gången. Och jag ids inte koka pasta eller göra något annat från scratch. Jag vill mycket hellre ha en fräsch smörgås från Subway med kyckling och ost och grönsaker och ... en god dressing ... en vinägrett tror jag och så något att dricka till också. Ja, det vill jag minsann. Kan jag få ... pretty pretty please ... "
Ååååhh ... jag önskar mig nog inte tillräckligt bra. Här händer ju inget alls. Ska jag måsta åka in till stan och fixa det själv? Det verkar ju inte som att någon annan ställer upp här!
"Jag är hungrig och behöver något att äta, men vill inte äta fisk-och-potatis-resterna igen. För tredje gången. Och jag ids inte koka pasta eller göra något annat från scratch. Jag vill mycket hellre ha en fräsch smörgås från Subway med kyckling och ost och grönsaker och ... en god dressing ... en vinägrett tror jag och så något att dricka till också. Ja, det vill jag minsann. Kan jag få ... pretty pretty please ... "
Ååååhh ... jag önskar mig nog inte tillräckligt bra. Här händer ju inget alls. Ska jag måsta åka in till stan och fixa det själv? Det verkar ju inte som att någon annan ställer upp här!
Rörd och pressad.
Är det inte alldeles underbart att upptäcka sitt namn i en lista med snygga och framgångsrika kvinnor som till exempel Carolina Gynning, Alexandra Pascalidou, Elsa Billgren och Emma Wiklund? Jag blir nästa lite rörd och känner pressen hänga som övermogna höstäpplen över mig, att på något sätt prestera inlägg som är lika konstnärliga, roliga och annorlunda som de gör. Eller så skriver jag bara en blogg som är en skön motvikt mot de ovanstående bloggarna och det är väl nästan lika väl det faktiskt. Man vill ju ha lite av allt, eller hur?
Vem är det då som läser både min och de här andra kvinnornas bloggar? Jo, det är en av de få bloggar som jag själv läser nu för tiden. Cheeky Malin. Hon gör mig glad och hon får mig att skratta. Jag avslutar tisdagskvällen med två chokladbollar och en genomläsning av Malins senaste inlägg. Det får mig nog att sussa gott.
Älskar, älskar inte ...
Arbetsterapeuten skulle komma kl 15, och jag hade sett fram emot en lösning på ryggproblemet. Så blev det inte. En ny tid med en annan terapeut blir på torsdag. Jag struntade i att solen lyste utomhus och sov några timmar i soffan istället. Så skönt!
Jag ville ladda för en föreläsning på kvällen, som verkade intressant. Författaren och psykologen Alf B Svensson talade om att Våga vara förälder och Håll kärleken levande. Väldigt roligt tidvis med konkreta tips och förslag på hur man gör. Kommunikation och förståelse för att vi män och kvinnor tycker och känner olika talade han om. Inget nytt med den teorin, men det tål väl höras. Om man bara klarar sig igenom den första jobbiga tiden med småbarn blir chansen bättre och bättre att man håller ihop och så tyckte han att man ska investera i äktenskapet som man gör med en aktieportfölj. 
De här paret längst fram verkade ha läst Svenssons böcker och fått högsta betyg på testet efteråt. Så kära så ...
En ödmjuk tanke passerade snabbt i mig, och drog vidare ... Hur skulle allt ha sett ut idag, om jag hade fortsatt att vara gift med flickornas pappa? Jag tror att vi skulle ha separerat förr eller senare, men jag kan inte låta bli att undra.
Det är givande och intressant att lyssna på duktiga människor så här och att åka hemifrån för en stund, men det jobbigt som bara den för ryggen att sitta i över två timmar, trots rasten på halvtid. Ledbruten och trött avslutade jag kvällen med Big Brother för att varva ner. Hänger ni med i såpan?
Tisdagsbulle.
Jaha. Är det Fettisdag idag? Semmeldagen. När jag gick i skolan åkte man skidor (hemska tanke) och fick semla i matbespisningen efteråt. Som vuxen minns jag inte när jag åt en semla senast. Det var åratal sedan i alla fall och jag tror att det var en tunn skiva av en sån där stor, typ tiopersoners semla, som någon bjöd på på jobbet. Det enda jag tycker om på den här bullen, är själva bullen. Bullen är mumsig. Grädden är också OK. Men inte i kombination med bullen. Och mandelmassa gillar jag inte heller, så då är det ju lätt att avstå. Men, för all del, ha en bra fettisdag!
Herrens ord i en liten ask.
Jag fick ett infall och gjorde som det stod på skylten utanför EFS-kyrkan.
"Fika, prata, förbön, välkommen in!"
kl 12-15
Jag hade inte sett den där skylten tidigare, ... eller har jag det ... ? Min nyfikenhet var väckt hursomhelst och jag gick in.
En rödhårig och vacker hund låg kopplad innanför dörren. Den lyfte sitt huvud från golvet och viftade glatt på svansen när jag gick förbi. Vid två runda bord satt elva kvinnor och män med kaffekopp och assiett framför sig och alla tittade upp och undrade vad jag var för en. En av damerna reste sig och bad mig komma in och alla önskade mig välkommen.
- Gratis fika till den som kommer på besök här för allra första gången!
Vilken tur jag hade! Men finkänslig som jag är, nöjde jag mig med en slät kopp te. Varje måndag träffas de på det här viset och en av sakerna som återkommer, är att den som vill tar ett kort med ett bibelcitat. Texten läser man sedan upp och om man känner för det pratar man lite kring det. Eller om något annat. Idag tog Calle upp gitarren och spelade och sjöng lite. Den man som hade stått för inköpet av asken med fina kort, såg mitt intresse och frågade om jag ville ha den. Såklart jag ville! Vänliga och trevliga människor det här. Innan jag gick hem fick jag gå stora rundturen och jag önskades välkommen tillbaka.
Det här kortet fick jag och det kändes passande. Vad tycker du?
"Fika, prata, förbön, välkommen in!"
kl 12-15
Jag hade inte sett den där skylten tidigare, ... eller har jag det ... ? Min nyfikenhet var väckt hursomhelst och jag gick in.
En rödhårig och vacker hund låg kopplad innanför dörren. Den lyfte sitt huvud från golvet och viftade glatt på svansen när jag gick förbi. Vid två runda bord satt elva kvinnor och män med kaffekopp och assiett framför sig och alla tittade upp och undrade vad jag var för en. En av damerna reste sig och bad mig komma in och alla önskade mig välkommen.
- Gratis fika till den som kommer på besök här för allra första gången!
Vilken tur jag hade! Men finkänslig som jag är, nöjde jag mig med en slät kopp te. Varje måndag träffas de på det här viset och en av sakerna som återkommer, är att den som vill tar ett kort med ett bibelcitat. Texten läser man sedan upp och om man känner för det pratar man lite kring det. Eller om något annat. Idag tog Calle upp gitarren och spelade och sjöng lite. Den man som hade stått för inköpet av asken med fina kort, såg mitt intresse och frågade om jag ville ha den. Såklart jag ville! Vänliga och trevliga människor det här. Innan jag gick hem fick jag gå stora rundturen och jag önskades välkommen tillbaka.
Det här kortet fick jag och det kändes passande. Vad tycker du?
En kort promenad.
Jag vågade inte gå med Sara på den vanliga promenaden, vi skildes åt när stigen bara börjat. Min vänstra höft skickade giftpilar ner i knät och varannat steg ville benet vika sig helt. Bara att vända om. Dottern fortsatte runt sjön utan mig, och jag gick sakta hemåt igen. 
Det är såna bakslag som påminner mig om att någon utlandsresa inte är aktuell för mig. Jag är så ojämn i ork och styrka, och gör jag något utöver det vanliga kommer böteslappen ganska precis dygnet efter. Jag vill mera än jag klarar av helt enkelt. Nej, det är lugnast och klokast att stanna på hemmaplan och att använda och fördela energin på ett vist sätt. Det blir nog bra det också.
Kronprinsessans baby får pengar av dig.
Kronprinsessan och hennes man beräknas bli föräldrar inom kort och de har nog funderingar, farhågor och drömmar precis som alla andra som snart får en utökad familj. Något som de däremot med all säkerhet slipper, är problem med att betala barnets kläder, läkarbesök och cykel. De kommer inte att behöva gräva djupt i börsen efter slantar att köpa innebandyklubbor, block och kritor eller dator och mobiltelefon. De har gott ställt själva och har också en mormor och en morfar som tveklöst kommer att överösa barnet med fina presenter. Dessutom kommer samhället, genom Försäkringskassan, att utbetala ett bidrag till föräldrarna varje månad. Jodå. Barnbidraget utbetalas även till dem som inte behöver det. Man kan inte ens tacka nej till det.
Fyll dig själv med kärlek!
Hur påverkas vi egentligen av gamla sorger, ilskor och bitterheter? Var gnager de sig fast, de gamla grälen som aldrig blev utredda? Vad sätter negativa känslor för spår i våra celler och i våra kroppar? Är det återhållna svar och osagda repliker som på grund av sin blotta närvaro fräter hål i både själ och kropp och lämnar osynliga ärr inom oss? Är det hårda ord, gräl och förolämpningar som skadar oss och perforerar och underminerar oss så att vi blir emottagliga för sjukdom och skador? Hänger oförrätter och övergrepp så hårt om våra nackar och tynger ner oss så att vi inte orkar skaka av oss dem och på egen hand hela oss när vi blir drabbade av sjukdom? Kan det vara så att hatet som dröjer kvar på insidan gör att du förpestas och försvagas och svärtar ner alla organ?
Jag önskar att jag kunde fylla mig själv med så mycket kärlek och värme och godhet att det inte finns plats för det svarta och taggiga och fula och sjuka och att det skulle lämna mig av bara farten. Det önskar jag.
Ljus och kärlek!
Spanska bär.
Efter arbetspasset med spring i trappor och in och ut ur husen, rörde jag ihop en sen middag. Lax med potatis och ärtor och citronsås. Till efterrätt jordgubbar! Spanska, inte svenska, men i alla fall.
Stora och riktigt jordgubbsröda är de, inte så saftiga och söta som de svenska sommarbären, men helt OK som söndagsefterrätt i februari.
Stora och riktigt jordgubbsröda är de, inte så saftiga och söta som de svenska sommarbären, men helt OK som söndagsefterrätt i februari.
Jag har levererat!
Ivrig och aningen tyngd av mitt ansvar, stegade jag iväg för att bjuda till årsmöte i mitt bostadsområde. Jag var laddad med blyertspenna, medlemslistor och kallelser. Sara och Christer gjorde det tyngsta arbetet - låt oss kalla det för gratis träning för benmuskler och gluteus maximus. Jag stoppade lappar i postlådorna som låg på första våningen och ungdomarna fick kuta upp till de andra våningarna. Så nu är det kallat och klart. I tid och på rätt sätt. Puh!
Jag skulle såklart ha förebyggt med en extra kapsel, men det får duga med att ta en efteråt. Ryggen känns stel nu och det bränner i svanken, men jag säger som man gör i Idolsammanhang. Jag har levererat!
Jag skulle såklart ha förebyggt med en extra kapsel, men det får duga med att ta en efteråt. Ryggen känns stel nu och det bränner i svanken, men jag säger som man gör i Idolsammanhang. Jag har levererat!
Ranelid och hans Mirakel.
Jag vet vad jag tycker om Ranelids uppträdande i Melodifestivalen. Skämskudden åkte upp snabbt under första uppträdandet. Sedan kom den upp igen när han fick en finalplats och gick åt fel håll när han förväntades gå mot scenen. "Jajajaja" fräste han åt studiomannen som försökte leda honom rätt. Nej, låten var inte bra och hans framförande var inte heller bra. Han liknade en andfådd, upphetsad och förvirrad mallorcaturist och jag blev obehaglig till mods av alltihopa.
Söndag den 19 februari.
Det hade varit kul att se småttingarna staka sig igenom skidtävlingarna på Skyttis i förmiddags, men trögstartad som jag är hann jag inte få fart på kroppen i tid. Flera av mina yngre kompisar ställde upp i loppen och jag är säker på att de gjorde ett toppjobb. Dessutom är det plåsterbytardag idag och då är jag ännu segare. Lördagskvällen var inte heller något sprudlande och energirik tillställning. Det värkte i höger axel och jag var trött och mosig och allmänt less. Straffet för timmarna på stan i fredags?
Är du skum eller?
Ett missat samtal är inte bra, inte bra alls. Om det inte står vem som ringt, ett anonymt nummer, du vet, är det illa. Riktigt illa. För då kan du inte ringa tillbaka och kolla vem som försökt nå dig. Det kan ju vara någon som ska berätta att du vunnit högsta pris i ett lotteri eller något, men att du inte får vinsten om du inte svarar.
Om du ska vara riktigt ärlig så är det inte bra, inte bra alls, med ett missat nummer som du känner till heller. Man ska bara svara i telefonen när det ringer. Det är en skyldighet, tror jag. Kanske är det till och med lag på det.
Vad är då straffet för någon som väljer att inte svara i sin telefon vid något tillfälle? Eller för någon som inte ringer upp kort kort efter ett missat samtal? Jo, straffet är skriftliga redogörelser i tre exemplar och löfte om att aldrig göra om det igen. Någonsin. Det bestraffas man med. För det är något skumt med att inte svara om man sitter på toaletten, om man äter middag, om man ser en bra film på TV, om man kör bil eller om man får massage.
Man SKA SKA SKA svara i telefon när det ringer!!!
2012
Så heter filmen jag sett och eftersom det handlar om jordens undergång den 21 december 2012, kan det fortfarande bli en sanning.
Det är en ganska typisk amerikansk katastroffilm, men ändå inte. I den här är det inte en lång lång del av filmen som består av att försök att övertyga och övertala någon om den kommande undergången. Det har man redan fattat. Man har redan påbörjat Projekt rädda världen, fast i smyg. Mänskligheten vet inget. Bara vissa särskilt invigda har fått veta och har jobbat på lösningen på problemet, vilket de såklart har det självklara svaret på. Man har byggt ett antal "arker" som ska lastas med människor, djur och kulturskatter och föra arvet vidare när den stora katastrofen lagt sig.
Det är långa hisnande sekvenser per bil och per flygplan och mark spricker och hus rasar och tankbilar exploderar. Det är ganska tjatigt, bitvis förutsägbart och trevligt om man gillar den här typen av film. Det här är inte en film jag kommer att ta med mig i livet och tänka mycket på. Det finns många filmer som den här, bara i andra versioner. Jag ger den tre popcorn av fem möjliga.
Det är en ganska typisk amerikansk katastroffilm, men ändå inte. I den här är det inte en lång lång del av filmen som består av att försök att övertyga och övertala någon om den kommande undergången. Det har man redan fattat. Man har redan påbörjat Projekt rädda världen, fast i smyg. Mänskligheten vet inget. Bara vissa särskilt invigda har fått veta och har jobbat på lösningen på problemet, vilket de såklart har det självklara svaret på. Man har byggt ett antal "arker" som ska lastas med människor, djur och kulturskatter och föra arvet vidare när den stora katastrofen lagt sig.
Det är långa hisnande sekvenser per bil och per flygplan och mark spricker och hus rasar och tankbilar exploderar. Det är ganska tjatigt, bitvis förutsägbart och trevligt om man gillar den här typen av film. Det här är inte en film jag kommer att ta med mig i livet och tänka mycket på. Det finns många filmer som den här, bara i andra versioner. Jag ger den tre popcorn av fem möjliga.
Oemotståndligt blå.
Jag och Sara besökte Café Reuterdahls och åt var sin sallad. Dvs, jag orkade inte hela den stora portionen, men gott var det, särskilt fetaoströran.
Det finns inte två samma lika av något på Reuterdahls. OK, kanske två då. Men inte fler. Udda koppar, olika bord och stolar och en väldigt annorlunda dekor. Mysigt. Fast jag tycker nog att den ensamma kvinnan var lite underbemannad i sin kamp att sköta alla moment och servera, duka av och passa upp på alla gäster runt lunchtid. Då hinner man inte göra kunderna nöjda med sitt besök och är man inte nöjd kommer man inte tillbaka, hur mysigt det än är.
Handspriten är med på ett hörn ...
Några butiker hittade vi också.
En svart och en blå bastopp fick följa med hem från Benetton. 50 % är oemotståndligt för mig. Och är det inte den här blå färgen som någon påstod att jag passar i? Jag kanske till och med blir oemotståndlig.
Det finns inte två samma lika av något på Reuterdahls. OK, kanske två då. Men inte fler. Udda koppar, olika bord och stolar och en väldigt annorlunda dekor. Mysigt. Fast jag tycker nog att den ensamma kvinnan var lite underbemannad i sin kamp att sköta alla moment och servera, duka av och passa upp på alla gäster runt lunchtid. Då hinner man inte göra kunderna nöjda med sitt besök och är man inte nöjd kommer man inte tillbaka, hur mysigt det än är.
Handspriten är med på ett hörn ...
Några butiker hittade vi också.
En svart och en blå bastopp fick följa med hem från Benetton. 50 % är oemotståndligt för mig. Och är det inte den här blå färgen som någon påstod att jag passar i? Jag kanske till och med blir oemotståndlig.
Plusgrader.
Det är en solstrålande vacker fredag och det droppar från balkongen ovanpå. En liten föraning på vad som komma skall. Vad som ska komma?
VÅREN såklart!
Och det är så härligt och fräscht att kunna ha vädringsfönstret öppet i sovrummet och att få in en massa frisk luft och doft.
I Järved hade jag inte vädringsfönster. Nu har jag det. Jag är van att kunna ha det öppet i flera rum dygnet runt så snart det är plusgrader. Mmmm.
VÅREN såklart!
Och det är så härligt och fräscht att kunna ha vädringsfönstret öppet i sovrummet och att få in en massa frisk luft och doft.
I Järved hade jag inte vädringsfönster. Nu har jag det. Jag är van att kunna ha det öppet i flera rum dygnet runt så snart det är plusgrader. Mmmm.
127 timmar.
Det här var en sån där film som man gärna ser tillsammans med någon, om du förstår hur jag menar. Ibland räcker det inte med att blunda eller att gömma sig bakom en kudde och då bara MÅSTE man ha någon att byta några ord med för att bryta den outhärdliga spänningen eller för att byta en blick med varandra som betyder att "herregud vad den stackars människan får utstå". Hajjar du?
Jeanette och jag tog en kopp te respektive kaffe och var sin chokladboll och såg på filmen 127 timmar.
Det här är den sanna historien om Aron, som är lite av en äventyrare, och som ensam ger sig ut för att cykla och klättra i bergen i Colorado. Han har gjort det förr och trivs i naturen, men det hindrar inte att olyckan är framme. Plötsligt rasar han ner i en klippskreva och får en stor sten över sig och som kilar fast hans hand mot klippväggen och han kommer inte loss. Arons kamp mot tiden och mot köld, törst och rädsla är äkta och lätt att leva sig in i. Han gör vad han måste för att överleva, jag avslöjar inte mera.
Jea och jag var överens. Se filmen! Betyget blir höga 4,5 popcorn av fem möjliga. Att jag inte smackar till med maxbetyg är bara för att jag vill spara det till den optimala filmupplevelsen som jag tycker att den här inte når upp till helt och hållet. Men det är nära.
Jeanette och jag tog en kopp te respektive kaffe och var sin chokladboll och såg på filmen 127 timmar.
Det här är den sanna historien om Aron, som är lite av en äventyrare, och som ensam ger sig ut för att cykla och klättra i bergen i Colorado. Han har gjort det förr och trivs i naturen, men det hindrar inte att olyckan är framme. Plötsligt rasar han ner i en klippskreva och får en stor sten över sig och som kilar fast hans hand mot klippväggen och han kommer inte loss. Arons kamp mot tiden och mot köld, törst och rädsla är äkta och lätt att leva sig in i. Han gör vad han måste för att överleva, jag avslöjar inte mera.
Jea och jag var överens. Se filmen! Betyget blir höga 4,5 popcorn av fem möjliga. Att jag inte smackar till med maxbetyg är bara för att jag vill spara det till den optimala filmupplevelsen som jag tycker att den här inte når upp till helt och hållet. Men det är nära.
En rök skulle smaka gott efteråt ...
Efter sjukhusbesöket skjutsade jag Sara till jobbet för ett kvällspass på sjukhemmet. Hon är så duktig, flickan, och hon har hittat precis rätt i sin yrkesroll så ung hon är. Väl hemma igen bäddade jag ner mig i soffan och förberedde med lite smått och gott inom räckhåll för inte behöva kliva upp på en stund.
Den snygga flaskan i ljusblått med röda läppar, låg med i påsen jag fick av barnen i Alla hjärtan-gåva. Smaken är passionsfrukt/blåbär och var jättegod. Chokladbollarna är egenhändigt rullade och min fäbless just nu. Jag börjar med några salta pinnar och Unga mödrar på TV, och jag förfasas fortfarande över okunnigheten om barnens väl och ve. Danmark ligger ju så nära oss geografiskt, men de är ju som i Sverige på 50-60-talet när folk rökte överallt och man tyckte att det var ballt. Varför, VARFÖR röker danskarna alldeles intill de små barnen? Tänk att böja dig fram för att snusa på ett babyhuvud i de där hemmen. Urk.
Den snygga flaskan i ljusblått med röda läppar, låg med i påsen jag fick av barnen i Alla hjärtan-gåva. Smaken är passionsfrukt/blåbär och var jättegod. Chokladbollarna är egenhändigt rullade och min fäbless just nu. Jag börjar med några salta pinnar och Unga mödrar på TV, och jag förfasas fortfarande över okunnigheten om barnens väl och ve. Danmark ligger ju så nära oss geografiskt, men de är ju som i Sverige på 50-60-talet när folk rökte överallt och man tyckte att det var ballt. Varför, VARFÖR röker danskarna alldeles intill de små barnen? Tänk att böja dig fram för att snusa på ett babyhuvud i de där hemmen. Urk.
Herceptin nr 17.
Den sjuttonde behandlingen är över. Det gick ungefär som vanligt och Sara följde med och bjöd också på lussekatter och varm choklad.
Jag berättade för sköterska och läkare om hur jag mår ibland, att jag mår illa när jag vaknar och att jag är trött och så, och får den lugnande (?) förklaringen att jag ju faktiskt får en cancerbehandling. OK. Det får jag ju. Hade bara önskat att jag mådde lite bättre med tanke på att jag inte får cellgifter. Men ... det kunde varit mycket värre.
Jag berättade för sköterska och läkare om hur jag mår ibland, att jag mår illa när jag vaknar och att jag är trött och så, och får den lugnande (?) förklaringen att jag ju faktiskt får en cancerbehandling. OK. Det får jag ju. Hade bara önskat att jag mådde lite bättre med tanke på att jag inte får cellgifter. Men ... det kunde varit mycket värre.
Måste man?
Hej hallå! Hade du en mysig hjärtadag?
Tre veckor har gått IGEN! Dags för ännu en herceptinbehandling idag. Nu får jag inte glömma att be om fler tegaderm som jag kan sätta över smärtplåstren och få dem att sitta bättre. Sara har hjälpt mig att få på de krångliga och lättflyende plåstren och det är bevisligen bättre med fyra händer än med två när man ska hantera den uppgiften.
Jag har talat med en arbetsterapeut på min vårdcentral om att jag har så ont i ryggen av att ligga i sängen. Förhoppningsvis kan hembesöket nästa vecka leda till att jag får ett hjälpmedel (madrass, kudde?) som funkar.
Onkologmottagningen i Umeå har fått påringning också. Jag bönade och bad om en tid för nästa återbesök som inte är så tidigt på morgonen. Hon kunde inget lova men noterade mitt önskemål. Nog borde de väl kunna ordna det när jag nu inte ska dit förrän i mars-april och när de har så gott om tid på sig att planera?
Det har kommit mera snö och nu blåser det och yr omkring också och det känns bara gruvsamt att gå ut. Men måste man så måste man.
Tre veckor har gått IGEN! Dags för ännu en herceptinbehandling idag. Nu får jag inte glömma att be om fler tegaderm som jag kan sätta över smärtplåstren och få dem att sitta bättre. Sara har hjälpt mig att få på de krångliga och lättflyende plåstren och det är bevisligen bättre med fyra händer än med två när man ska hantera den uppgiften.
Jag har talat med en arbetsterapeut på min vårdcentral om att jag har så ont i ryggen av att ligga i sängen. Förhoppningsvis kan hembesöket nästa vecka leda till att jag får ett hjälpmedel (madrass, kudde?) som funkar.
Onkologmottagningen i Umeå har fått påringning också. Jag bönade och bad om en tid för nästa återbesök som inte är så tidigt på morgonen. Hon kunde inget lova men noterade mitt önskemål. Nog borde de väl kunna ordna det när jag nu inte ska dit förrän i mars-april och när de har så gott om tid på sig att planera?
Det har kommit mera snö och nu blåser det och yr omkring också och det känns bara gruvsamt att gå ut. Men måste man så måste man.
På alla hjärtans dag.
Alla mina gulliga och omtänksamma barn, tjejer och katter, uppvaktade mig på Alla hjärtans dag med smått och gott från UH, som de vet att jag gillar.
Te, chokladbitar, skorpor och en spännande dryck som heter Firefly. Oprövat. Milla tyckte att presentsnöret hade läcker färg och att det var snyggt krullat. Det tycker jag också.
Jättemycket tack till alla mina fina. Puss och kram!
Te, chokladbitar, skorpor och en spännande dryck som heter Firefly. Oprövat. Milla tyckte att presentsnöret hade läcker färg och att det var snyggt krullat. Det tycker jag också.
Jättemycket tack till alla mina fina. Puss och kram!
Bara så där ...
Är de inte bara sååå fräcka de här sockarna som Jea stickat!?
Och de kom hon och gav till mig bara så där!
Ljus och kärlek!
Oavsett om du firar dagen ensam eller med den eller dem du älskar eller om du inte firar över huvud taget;
Ha en mysig och kärleksfull dag!
Kram /
Sister Moonshine
Astrid 4 år.
Hur var det att vara fyra år gammal? Jag kan inte säga att jag minns så mycket från den åldern men det ser ut som att det är vansinnigt kul i alla fall. När Astrid bjöd till kalas såg jag såklart till att infinna mig med paket och allt. Några kompisar hade redan kommit och de var i full färd att pynta och att se till att det såg kalasigt ut.
En typisk min på en fyraåring som blir till sig över en fin docksäng i gåva av mormorsmor.
Som flugor kring en sockerbit kallar jag det när alla strömmar till för att hjälpa Astrid på med pjäxor och skidor.
Många kompisar i olika åldrar och paket och lek och tårta. Alla ingredienser för ett lyckat kalas.
Grattis på fyraårsdagen Astrid.
En typisk min på en fyraåring som blir till sig över en fin docksäng i gåva av mormorsmor.
Som flugor kring en sockerbit kallar jag det när alla strömmar till för att hjälpa Astrid på med pjäxor och skidor.
Många kompisar i olika åldrar och paket och lek och tårta. Alla ingredienser för ett lyckat kalas.
Grattis på fyraårsdagen Astrid.
Black swan.
Ännu en film har visats av Lovefilm hos Sister Moonshine. Black swan, den här gången.
Det handlar om balett och den tuffa världen bakom kulisserna. Här har mina kunskaper en förarglig glipa, men jag skulle vilja jämföra det med elitidrott och den kamp det innebär att komma till och hålla sig kvar på toppen. Inte för att jag vet mera om den miljön ... Det är Natalie Portman som alldeles utmärkt spelar rollen som Nina, den unga kvinnan som får chansen till en stor dansroll. Pressen utifrån från tränare, modern och konkurrenter men även de höga kraven på henne själv, gör att hon snart får svårt att skilja på dröm och verklighet.
Det är förvånansvärt lite dans för att vara en film som utspelas i balettmiljö, och vi presenteras också tesen att det krävs att man släpper de sexuella hämningarna om man vill bli så bra man bara kan. Det vet jag inget om.
Filmen har en del otäcka scener och jag tänkte medan jag såg den i min ensamhet, att vad ska jag skriva att jag tycker om det här ... men sammantaget är det en spännande och annorlunda film som jag rekommenderar.
Black swan är klart sevärd och får fyra popcorn av fem möjliga.
Det handlar om balett och den tuffa världen bakom kulisserna. Här har mina kunskaper en förarglig glipa, men jag skulle vilja jämföra det med elitidrott och den kamp det innebär att komma till och hålla sig kvar på toppen. Inte för att jag vet mera om den miljön ... Det är Natalie Portman som alldeles utmärkt spelar rollen som Nina, den unga kvinnan som får chansen till en stor dansroll. Pressen utifrån från tränare, modern och konkurrenter men även de höga kraven på henne själv, gör att hon snart får svårt att skilja på dröm och verklighet.
Det är förvånansvärt lite dans för att vara en film som utspelas i balettmiljö, och vi presenteras också tesen att det krävs att man släpper de sexuella hämningarna om man vill bli så bra man bara kan. Det vet jag inget om.
Filmen har en del otäcka scener och jag tänkte medan jag såg den i min ensamhet, att vad ska jag skriva att jag tycker om det här ... men sammantaget är det en spännande och annorlunda film som jag rekommenderar.
Black swan är klart sevärd och får fyra popcorn av fem möjliga.
Vad är det för fel?
Jag sover definitivt bättre i soffan. Jojomensan. Undrar just vad som är fel på madrassen i sängen. Vaknade mitt i natten av jamande katter och kunde knappt vända mig från rygg till sidoläge, så ont gjorde det och så stel var jag. Att stänga dem ute från sovrummet, mina älskade små håriga barn, är inget alternativ. Både de och jag vill sova tillsammans och de ska såklart också ha tillgång till mat, vatten och toalett. Då kan man inte stänga några dörrar.
I alla fall.
Jag sov lite oroligt från kl 23 i går till kl 10 i morse. Tack, Affe! Kan jag beställa väckning i morgon bitti också? Kl 10 blir lagom. Gick raka vägen in i duschen när jag ojat mig upp, och åt sedan en skål med havregrynsgröt och blåbär. Sara kom hit med bären i går kväll. Hälften stoppade jag i mig en och en som godis och resten till gröten. Så himla gott!
Kanske är det dags att undersöka möjligheten att få en bättre madrass genom landstinget. Tills vidare får jag väl återgå till soffan ...
I alla fall.
Jag sov lite oroligt från kl 23 i går till kl 10 i morse. Tack, Affe! Kan jag beställa väckning i morgon bitti också? Kl 10 blir lagom. Gick raka vägen in i duschen när jag ojat mig upp, och åt sedan en skål med havregrynsgröt och blåbär. Sara kom hit med bären i går kväll. Hälften stoppade jag i mig en och en som godis och resten till gröten. Så himla gott!
Kanske är det dags att undersöka möjligheten att få en bättre madrass genom landstinget. Tills vidare får jag väl återgå till soffan ...
Jag vill må bättre i morgon.
Det är nog så här, att jag sover alldeles för lite. Jag släcker för sent på kvällen - fastän jag är trött - och så vaknar jag för tidigt. Det är säkert en av orsakerna till att jag mår illa på morgonen och till de andra symtomen likaså. Ibland är det katterna som väcker mig, och jag är, som du redan gissat, väldigt lättväckt. De hoppar upp till mig och vandrar omkring på madrassen och vill få uppmärksamhet. Gulligt? Visst. Men förfärligt störande. Är det inte katterna så är något annat.
Det positiva med den här teorin, är att det är väldigt lätt att fixa. Jag måste sova mera, helt enkelt, och jag ser fram emot att må bättre redan i morgon. Nu räcker det!
Det positiva med den här teorin, är att det är väldigt lätt att fixa. Jag måste sova mera, helt enkelt, och jag ser fram emot att må bättre redan i morgon. Nu räcker det!
Apornas planet (R)evolution
Vi såg Apornas planet (R)evolution i går kväll. Har du sett de tidigare apfilmerna?
Den här gången handlar det om en forskare som jobbar med ett botemedel mot alzheimers sjukdom. Hans pappa har sjukdomen, så ett fungerande läkemedel ligger honom varmt om hjärtat. Killen som förestår labbet, däremot, är mest är ute efter att bli känd och att få ekonomisk vinning. Man testar medicinen på chimpanser och en av aporna hamnar av olika anledningar i forskarens hem där den växer upp och visar tecken på att vara särskilt intelligent och klok.
Den här filmen handlar, precis som de andra, om hur det straffar sig att inte behandla djuren väl. På grund av människans dumhet och girighet kan aporna utvecklas och så småningom ta över och hämnas. Den här filmen är inte annorlunda. Men slutet kom för tidigt, om man säger så. Det kändes som att något fattades och man blev liksom hängande och ovetande. Det är väl det som kallas cliff hanger antar jag. Har man redan avslöjat att det kommer en uppföljare? Det behövs för att få svar på alla frågor som uppstod.
![Apornas planet: [R]evolution omslag](http://d1cwpzk4iqkvwc.cloudfront.net/lovefilm-se/images/products/6/109726-medium.jpg)
Filmen får fyra av fem popcorn i omdöme av både mig och Sara. Den är välgjord och sevärd, om man gillar den här typen av filmer. Med ett bättre slut hade den kunnat få ett ännu högre betyg.
Den här gången handlar det om en forskare som jobbar med ett botemedel mot alzheimers sjukdom. Hans pappa har sjukdomen, så ett fungerande läkemedel ligger honom varmt om hjärtat. Killen som förestår labbet, däremot, är mest är ute efter att bli känd och att få ekonomisk vinning. Man testar medicinen på chimpanser och en av aporna hamnar av olika anledningar i forskarens hem där den växer upp och visar tecken på att vara särskilt intelligent och klok.
Den här filmen handlar, precis som de andra, om hur det straffar sig att inte behandla djuren väl. På grund av människans dumhet och girighet kan aporna utvecklas och så småningom ta över och hämnas. Den här filmen är inte annorlunda. Men slutet kom för tidigt, om man säger så. Det kändes som att något fattades och man blev liksom hängande och ovetande. Det är väl det som kallas cliff hanger antar jag. Har man redan avslöjat att det kommer en uppföljare? Det behövs för att få svar på alla frågor som uppstod.
Filmen får fyra av fem popcorn i omdöme av både mig och Sara. Den är välgjord och sevärd, om man gillar den här typen av filmer. Med ett bättre slut hade den kunnat få ett ännu högre betyg.
Linfrögegga med mera.
Jag gillar inte morgnar. Att vakna är bra, för alternativet är ju inte att föredra, men ändå. Just den första stunden när jag precis vaknat är ganska trist. Det är nämligen så att 99 morgnar av 100 mår jag dåligt. Lite illamående, lite trött, som om jag inte sovit tillräckligt, lite tung i huvudet, lite allmänt obehag i kroppen och så suget i magen. Hur kul är det. Jag vet att jag skrivit om det tidigare och att jag liknat det vid att vara bakis. Ungefär så är det. Förutom festen då. Den kom liksom av sig.
Då fick Sara en idé. Varför inte erbjuda sin gamla mamma frukost på säng? Eller på soffa, i det här fallet. Jag tackade givetvis ja, och fick välja precis vad jag ville. Morgontidningen, (som fortfarande landar på hallmattan varje morgon fast jag sagt upp den och inte betalar för den sedan 1 februari), riskakor med ost, ett halvlöst kokt ägg, ett glas Proviva och så min läckra linfrödrink. Linfrögegga, menar jag. Tack, snälla Sara!
Då fick Sara en idé. Varför inte erbjuda sin gamla mamma frukost på säng? Eller på soffa, i det här fallet. Jag tackade givetvis ja, och fick välja precis vad jag ville. Morgontidningen, (som fortfarande landar på hallmattan varje morgon fast jag sagt upp den och inte betalar för den sedan 1 februari), riskakor med ost, ett halvlöst kokt ägg, ett glas Proviva och så min läckra linfrödrink. Linfrögegga, menar jag. Tack, snälla Sara!
En vacker blomma.
En vacker blomma och en kram till Gerd.
Ditt stora hjärta syns i det du skriver och jag hoppas att du hittar tillbaka till glädjen snart igen.
Ditt stora hjärta syns i det du skriver och jag hoppas att du hittar tillbaka till glädjen snart igen.
Live-meny.
Är hon inte söt, min grannfru, i sin reflexväst och i sin omsorg om småfåglarna? Med en egenhändigt tillverkad fågelmatbehållarestång med en krok i ena änden, kan hon lyfta ner och sköta och fylla matbehållarna vid behov.
Hon är nog inte medveten om vilken underhållning hon bjuder mina tre inneboende kattor på när de ligger i köksfönstret. Rena rama live-menyn. Det påminner mig om hur man i vissa exklusiva restauranger kan välja ut måltidens ingrediens genom att peka på den fortfarande levande råvaran. På ett ungefär. Fast det tänker hon nog inte på, som sagt.
Hon är nog inte medveten om vilken underhållning hon bjuder mina tre inneboende kattor på när de ligger i köksfönstret. Rena rama live-menyn. Det påminner mig om hur man i vissa exklusiva restauranger kan välja ut måltidens ingrediens genom att peka på den fortfarande levande råvaran. På ett ungefär. Fast det tänker hon nog inte på, som sagt.
Nya filmer igen.
Två nya filmer har anlänt från Lovefilm. Apornas planet (R)evolution och Black swan. Så snart jag har sett dem ska du få veta vad jag tycker.
Jag tror att jag var lite otydlig angående hur det kommer sig att jag får filmer neddimpande på hallmattan. Jag är alltså Buzzador och det innebär att jag gratis får prova olika produkter mot att jag berättar om det för mina vänner och i bloggen. Just nu är det Lovefilm.se som jag testar pulsen på.
Det finns 20.000 filmtitlar att välja mellan och du gör en hyrlista med de som du vill se. Genom att du prioriterar dem 1-2-3 väljer Lovefilm två filmer åt gånger till dig per post. I ett mail får du veta vilka som är på väg. När du sett dem stoppar du dem i samma kuvert och skickar tillbaka dem per post och utan kostnad. Du får inga nya filmer förrän du skickat tillbaka de du har hemma. Det här MINI-paketet kostar 49 kr/månad oavsett hur många filmer du får hem. På hemsidan kan du läsa vad andra tycker om filmerna, vilket naturligtvis inte är något som ska få avgöra vilka filmer du väljer. Finns det något mer subjektivt än filmrecensioner? Därför kan du skriva en egen på hemsidan, så att alla verkligen få veta hur det ligger till! Bra va!?
Det här är ett kul koncept som jag tror det är lätt att vänja sig vid. Det finns ju så många bra filmer!
Jag tror att jag var lite otydlig angående hur det kommer sig att jag får filmer neddimpande på hallmattan. Jag är alltså Buzzador och det innebär att jag gratis får prova olika produkter mot att jag berättar om det för mina vänner och i bloggen. Just nu är det Lovefilm.se som jag testar pulsen på.
Det finns 20.000 filmtitlar att välja mellan och du gör en hyrlista med de som du vill se. Genom att du prioriterar dem 1-2-3 väljer Lovefilm två filmer åt gånger till dig per post. I ett mail får du veta vilka som är på väg. När du sett dem stoppar du dem i samma kuvert och skickar tillbaka dem per post och utan kostnad. Du får inga nya filmer förrän du skickat tillbaka de du har hemma. Det här MINI-paketet kostar 49 kr/månad oavsett hur många filmer du får hem. På hemsidan kan du läsa vad andra tycker om filmerna, vilket naturligtvis inte är något som ska få avgöra vilka filmer du väljer. Finns det något mer subjektivt än filmrecensioner? Därför kan du skriva en egen på hemsidan, så att alla verkligen få veta hur det ligger till! Bra va!?
Det här är ett kul koncept som jag tror det är lätt att vänja sig vid. Det finns ju så många bra filmer!
Lite lite shopping.
Astrid läser inte min blogg. Det är jag bergsäker på. Därför vågar jag också visa vad jag köpt till henne i födelsedagspresent.
Fräcka leggings!
Vi mellanlandade på UH för en sen lunch. Sara åt kycklingspett och jag broccolipaj. Vi var båda så hungriga att det inte kändes möjligt att först åka hem och laga iordning något. Så är det ibland.
Jag börjar likna en trashank. Från morgon till kväll går jag klädd i leggings och något upptill som oftast är en långärmad top och en väst eller en kofta. Nu börjar plaggen att ramla sönder. Bokstavligen. Två nya leggings fick följa med hem och de vinröda var dessutom på rea och de svarta med rabattkupong. Ha! Skulle vilja ha ytterligare några nya fina toppar också, men det får bli en punkt på programmet för nästa stadsresa.
Fräcka leggings!
Vi mellanlandade på UH för en sen lunch. Sara åt kycklingspett och jag broccolipaj. Vi var båda så hungriga att det inte kändes möjligt att först åka hem och laga iordning något. Så är det ibland.
Jag börjar likna en trashank. Från morgon till kväll går jag klädd i leggings och något upptill som oftast är en långärmad top och en väst eller en kofta. Nu börjar plaggen att ramla sönder. Bokstavligen. Två nya leggings fick följa med hem och de vinröda var dessutom på rea och de svarta med rabattkupong. Ha! Skulle vilja ha ytterligare några nya fina toppar också, men det får bli en punkt på programmet för nästa stadsresa.
Nu gäller det.
I dag väntar ett besök på stan för att göra några ärenden. Minns inte när jag var där senast. Jag har inte lockats av butiker och av att shoppa sedan före jul faktiskt. Så nu gäller det bara att snygga till sig och klä på sig och komma sig för att gå ut också.
Handla lite eller mycket?
Jag har aldrig varit någon anhängare av storhandling av matvaror, och det av flera skäl. Först och främst för att jag inte hade tillgång till bil när jag var nyskild. Väldigt opraktiskt och tungt att bära konservburkar, spaghetti, smör, mjölk och annat tungt och dessutom en bal toapapper när man har två småbarn och ska ta bussen hem. Snudd på barnmisshandel också, att placera varorna ovanpå ett barn i en vagn och promenera hem. För att inte tala om det omvända scenariot. Att barnet får klamra sig fast längst upp på stapeln.
Det krävs en hel del planering om man handlar sällan. Meny för en hel vecka eller mera kan vara nödvändigt och då måste man ju veta vad man vill äta i dag, i morgon och på torsdag nästa vecka. Vem vet det då, i förväg? Inte jag i alla fall. Och jag har alltid unnat mig som vuxen att få bestämma över vad jag ska äta från dag till dag. Kanske finns de dem som äter vad som planerats oavsett om de vill eller inte. Sådan är inte jag.
En smart sak med att matshoppa oftare än sällan, är att man kan nappa på specialerbjudanden som finns i butiken och göra bra inköp och frysa in.
En gång anklagades jag, av en mindre vetande, för att inte vara bra på att hushålla med mina pengar och att jag var dålig på att få dem att räcka till. Fnys! De som känner mig och brukar vara med mig, vet att jag gillar att köpa mat till extrapris och att frysa in i burkar så det finns portionsvis om man vill. Jag försöker alltid hitta varor med röd lapp, då känner jag mig nöjd med inköpet. Ofta vet jag inte vad jag ska äta till middag förrän jag handlat. Bra mat till bra pris kräver nästan att man handlar ofta. Att det slinker med något extra, en godbit eller så, det får man tåla.
Visst är det ganska roligt att handla också? Jag tycker det. Inte bara när det är som igår, när jag log och hade mig på ICA. Jag gillar att gå runt och titta och jämföra priser och planera och jag träffar alltid någon jag känner.
Nåja, att köa är väl inte så himla kul ...
Det krävs en hel del planering om man handlar sällan. Meny för en hel vecka eller mera kan vara nödvändigt och då måste man ju veta vad man vill äta i dag, i morgon och på torsdag nästa vecka. Vem vet det då, i förväg? Inte jag i alla fall. Och jag har alltid unnat mig som vuxen att få bestämma över vad jag ska äta från dag till dag. Kanske finns de dem som äter vad som planerats oavsett om de vill eller inte. Sådan är inte jag.
En smart sak med att matshoppa oftare än sällan, är att man kan nappa på specialerbjudanden som finns i butiken och göra bra inköp och frysa in.
En gång anklagades jag, av en mindre vetande, för att inte vara bra på att hushålla med mina pengar och att jag var dålig på att få dem att räcka till. Fnys! De som känner mig och brukar vara med mig, vet att jag gillar att köpa mat till extrapris och att frysa in i burkar så det finns portionsvis om man vill. Jag försöker alltid hitta varor med röd lapp, då känner jag mig nöjd med inköpet. Ofta vet jag inte vad jag ska äta till middag förrän jag handlat. Bra mat till bra pris kräver nästan att man handlar ofta. Att det slinker med något extra, en godbit eller så, det får man tåla.
Visst är det ganska roligt att handla också? Jag tycker det. Inte bara när det är som igår, när jag log och hade mig på ICA. Jag gillar att gå runt och titta och jämföra priser och planera och jag träffar alltid någon jag känner.
Nåja, att köa är väl inte så himla kul ...
Nu går det undan!
Jag erkänner att jag är lite nojig när det gäller katterna. Eller, lite är fel ord. Överbeskyddande är bara förnamnet. Jag - och de - är vana vid att de inte är ute och borta hemifrån långa stunder när de är utomhus. Tarzan, åldermannen, vill helst ligga i buskarna en bit bort och slumra medan Kitty försvinner iväg på äventyr utom synhåll och ganska länge om hon får. De är aldrig ute på natten. När det mörknar går jag ut och letar upp dem och ser till att de kommer in och i säng.
I somras, i Järved, blev det lite si och så med utelivet för oss alla tre. Kitty fick utforska trakterna iklädd sin sele och tillsammans med mig och Tarzan promenerade runt huset vid tre-fyra tillfällen bara för att rädd skynda in igen och där föredrog han att vara. Det innebar att jag hade full koll på dem och då kände jag mig trygg och lugn. De var nog rätt sura och ganska frustrerade.
Jag är så rädd om mina små håriga barn och skulle bli fullkomligt förkrossad om de kom till skada. Det är samma sak varje år, på våren, när de ska börja få vara utomhus och roa sig. Jag är inte lugn en minut utan går fram till fönstret ofta och ser efter dem, och håller dörren öppen på glänt för att de inte ska behöva vänta på att bli insläppta. Jag vet, jag vet ...
Det närmar sig nu. Våren, värmen, solen och snödroppet. Snart har halva februari gått och då är det ju nästan mars och är bara april varm och fin så försvinner snön snabbt. Puh! Nu går det undan!
I somras, i Järved, blev det lite si och så med utelivet för oss alla tre. Kitty fick utforska trakterna iklädd sin sele och tillsammans med mig och Tarzan promenerade runt huset vid tre-fyra tillfällen bara för att rädd skynda in igen och där föredrog han att vara. Det innebar att jag hade full koll på dem och då kände jag mig trygg och lugn. De var nog rätt sura och ganska frustrerade.
Jag är så rädd om mina små håriga barn och skulle bli fullkomligt förkrossad om de kom till skada. Det är samma sak varje år, på våren, när de ska börja få vara utomhus och roa sig. Jag är inte lugn en minut utan går fram till fönstret ofta och ser efter dem, och håller dörren öppen på glänt för att de inte ska behöva vänta på att bli insläppta. Jag vet, jag vet ...
Det närmar sig nu. Våren, värmen, solen och snödroppet. Snart har halva februari gått och då är det ju nästan mars och är bara april varm och fin så försvinner snön snabbt. Puh! Nu går det undan!
Ingen läckerbit, bara jag.
Tänk hur märkligt det är - eller kanske är det så himla logiskt - att man mår bättre och får mera energi om man går ut och ser andra människor och får lite luft. Jag har hållit mig inomhus ett tag på grund av kylan och har knappt tagit mig upp ur soffan förrän jag krupit tillbaka dit igen. Håret (den lilla frisyr jag har) har fått leva sitt eget liv och jag har nöjt mig med samma kläder hela helgen. Varför krångla till det med att tvätta håret och byta outfit när ingen ser mig och när man ändå inte går ut?
När Sara gett sig iväg till kvällspasset på sjukhemmet intill, tog jag bilen och åkte till ICA. Inköpslistan var kort, så besöket var snart över, men jag lade snabbt märke till något intressant där bland frukt, bröd och allehanda andra varor. Kalla mig vad du vill, och låt mig gärna veta vad, men jag tyckte minsann att man tittade på mig. Okända människor. Tittade på mig. Och inte hur som helst heller, utan med uppskattning. En par tre stycken karlar i olika åldrar tittade, och tittade en gång till, med intresse i blick, och först blev jag lite förvånad och vände mig om för att kolla om där stod någon läckerbit, men där var bara jag.
Fan flög i mig och jag log och tittade tillbaka och sedan tog jag initiativet att titta och le på andra och jag kände hur auran växte och jag bara gick runt där fast jag egentligen handlat klart. Pratade lite med tjejen från Karamellkungen, utan att ta för mig av hennes trevlig varor och myste så där lite i allmänhet. Det jag gjorde var ju faktiskt att tanka energi och det kändes bra när jag så småningom var på väg hemåt.
Är det fullmånen som får mig (och andra) att bli lite tokiga kanske? Det var riktigt kul och jag ska göra om det när jag handlar nästa gång.
När Sara gett sig iväg till kvällspasset på sjukhemmet intill, tog jag bilen och åkte till ICA. Inköpslistan var kort, så besöket var snart över, men jag lade snabbt märke till något intressant där bland frukt, bröd och allehanda andra varor. Kalla mig vad du vill, och låt mig gärna veta vad, men jag tyckte minsann att man tittade på mig. Okända människor. Tittade på mig. Och inte hur som helst heller, utan med uppskattning. En par tre stycken karlar i olika åldrar tittade, och tittade en gång till, med intresse i blick, och först blev jag lite förvånad och vände mig om för att kolla om där stod någon läckerbit, men där var bara jag.
Fan flög i mig och jag log och tittade tillbaka och sedan tog jag initiativet att titta och le på andra och jag kände hur auran växte och jag bara gick runt där fast jag egentligen handlat klart. Pratade lite med tjejen från Karamellkungen, utan att ta för mig av hennes trevlig varor och myste så där lite i allmänhet. Det jag gjorde var ju faktiskt att tanka energi och det kändes bra när jag så småningom var på väg hemåt.
Är det fullmånen som får mig (och andra) att bli lite tokiga kanske? Det var riktigt kul och jag ska göra om det när jag handlar nästa gång.
Vinterdoften.
Det är inte lika kallt idag. Bara - 16. När middagen var klar stod jag kvar vid den öppna ugnsluckan och njöt av eftervärmen mot ryggen och benen. Jag spänner mig när jag fryser och det mår inte kroppen bra av alls. Maten mår jag bra av. En helstekt fläskfilet med klyftpotatis och morötter och gräddsås blev en alldeles utmärkt söndagsmiddag.
Kylan känns obehaglig. Huden som inte täcks av mössa eller halsduk svider där minusgraderna nyper tag. Det enda positiva är att sängkläderna blir så fräscha av att hänga ute, och att jag kommer att njuta av vinterdoften när jag kryper till sängs senare.
Kylan känns obehaglig. Huden som inte täcks av mössa eller halsduk svider där minusgraderna nyper tag. Det enda positiva är att sängkläderna blir så fräscha av att hänga ute, och att jag kommer att njuta av vinterdoften när jag kryper till sängs senare.
Ständigt dåligt samvete.
Precis som Cheeky Malin, går katterna omkring här hemma och är statiska på grund av kylan, och jag har ständigt dåligt samvete för de blå stötarna jag skickar till nosen på den stackare som vågar sig fram till mig för en puss.
Millas svans blir tre gånger så yvig som annars, och vare sig hon vill eller inte samlar hon damm som den bästa dammvippa.
Jag är likadan. Är det Foppatofflorna eller sviter av strålningen jag fick år 2000, när det blixtrar omkring mig och när hår och skräp klistrar sig tätt intill?
Moahahaha! Kvalstren har det inte så roligt just nu heller, gissar jag. Det ska de ha de, de äckliga små spindeldjuren!
Fula är di och tostrar gör det när jag går, men skönare och lättsammare fotbeklädnad kan man inte hitta.
En släng av cancer ska man väl tåla.
En vän uppmärksammade mig på denna insändare hos sourze.se och jag kan intyga att det går till precis så.
Been there - done that.
Men det gör det inte mera acceptabelt.
Nä, Försäkringskassan,
S K Ä M M E S T A M E J F A N !
Foto: AleWi (BY CC 2.0 via Wikimedia Commons)
Been there - done that.
Men det gör det inte mera acceptabelt.
Nä, Försäkringskassan,
S K Ä M M E S T A M E J F A N !
Foto: AleWi (BY CC 2.0 via Wikimedia Commons)
Bort med juckande hårdrockare.
Alltså. Melodifestivalen. Eller Schlagerfestivalen. Är inte det ett bättre namn för att hajja den ursprungliga tanken? För nu har man ju kvoterat in udda, knäppa och "smala" bidrag bara för att liksom. Det känns som att vi kommer allt längre från hur det var tänkt från början. Och borde inte både artist och bidrag på något sätt representera landet som ligger bakom? Jag tycker det jag. Annars är det ju meningslöst med en musiktävling med ett bidrag för varje land.
Förstå mig rätt. Jag är den första att hävda att alla ska få en chans och att det inte enbart är de som gillas av många som ska få vara med, men allvarligt ... någon gräns måste vi ha för vilka låtar som passar in. Det finns ju andra tävlingar för hårdrock, för opera, för låtar som uppenbarligt tillhör en annan genre. Varför knöka in avvikande musik i den här showen?
OK. Finländska Lordi vann ju härom året. Erkännes. Men de vann nog till viss del för att halva europa satte kvällskaffet i vrångstrupen och röstade av ren förskräckelse. Somliga trodde kanske till och med att bidraget tillhörde pausunderhållningen. För något liknande hade man ju inte sett, varken innan eller efteråt.
Fram för nytänkande och nytt blod även när det gäller musiktävlingar, men om rätt låt ska vinna, måste deltagande bidrag för jösse namn delta i rätt tävling. Vi kan inte ha nyckelharpa på hårdrocksfestivaler och inte heller juckande hårdrockare i folkmusikgillet. Då blir det inte bra. Inte alls.
Förstå mig rätt. Jag är den första att hävda att alla ska få en chans och att det inte enbart är de som gillas av många som ska få vara med, men allvarligt ... någon gräns måste vi ha för vilka låtar som passar in. Det finns ju andra tävlingar för hårdrock, för opera, för låtar som uppenbarligt tillhör en annan genre. Varför knöka in avvikande musik i den här showen?
OK. Finländska Lordi vann ju härom året. Erkännes. Men de vann nog till viss del för att halva europa satte kvällskaffet i vrångstrupen och röstade av ren förskräckelse. Somliga trodde kanske till och med att bidraget tillhörde pausunderhållningen. För något liknande hade man ju inte sett, varken innan eller efteråt.
Fram för nytänkande och nytt blod även när det gäller musiktävlingar, men om rätt låt ska vinna, måste deltagande bidrag för jösse namn delta i rätt tävling. Vi kan inte ha nyckelharpa på hårdrocksfestivaler och inte heller juckande hårdrockare i folkmusikgillet. Då blir det inte bra. Inte alls.
Benjamin Buttons otroliga liv.
- 27 grader utomhus och det var som gjort för en film och mys i soffan. Nästa film jag beställt från Lovefilm var Benjamin Buttons otroliga liv, med bland andra Brad Pitt.
Det handlar om Benjamin, som när han föds har en åldrings kropp och när mamman dör under förlossningen får fadern panik och gör sig av med barnet, som han ser är gravt missbildat. Istället växer Benjamin upp i ett äldreboende av en kärleksfull kvinna som själv inte kunde få barn. När tiden går blir han sedan inte äldre utan yngre och möter också kärleken, vänskap och upplever olika historiska händelser som tex Första världskriget och Pearl Harbour. Den tanken är antagligen knyckt från Forrest Gump, men kommer inte ens i närheten av den filmens storhet.
Historien nystas upp genom att en kvinna läser upp Benjamins dagbok för sin döende mamma och det visar sig att han är kvinnans pappa.
Benjamins utseende förändras såklart i samma takt som han blir yngre och det är skickligt gjort.
Att vissa scener utspelas vid den döende kvinnans säng på sjukhuset fick mig att tänka på mig själv och min egen situation och gjorde handlingen extra gripande för mig. Både Sara och jag imponerades av manusförfattarens fantasi som överhuvudtaget kom på idén, men kanske skulle man ha kunnat åstadkomma en bättre film med den spännande utgångspunkten. Handlingen var lite långsam och 2.39 var en halvtimme för långt i mitt tycke.
Filmen får tre popcorn av fem och är sevärd om man gillar Brad, annars får den nog bara tvåochenhalv.
Det handlar om Benjamin, som när han föds har en åldrings kropp och när mamman dör under förlossningen får fadern panik och gör sig av med barnet, som han ser är gravt missbildat. Istället växer Benjamin upp i ett äldreboende av en kärleksfull kvinna som själv inte kunde få barn. När tiden går blir han sedan inte äldre utan yngre och möter också kärleken, vänskap och upplever olika historiska händelser som tex Första världskriget och Pearl Harbour. Den tanken är antagligen knyckt från Forrest Gump, men kommer inte ens i närheten av den filmens storhet.
Historien nystas upp genom att en kvinna läser upp Benjamins dagbok för sin döende mamma och det visar sig att han är kvinnans pappa.
Benjamins utseende förändras såklart i samma takt som han blir yngre och det är skickligt gjort.
Att vissa scener utspelas vid den döende kvinnans säng på sjukhuset fick mig att tänka på mig själv och min egen situation och gjorde handlingen extra gripande för mig. Både Sara och jag imponerades av manusförfattarens fantasi som överhuvudtaget kom på idén, men kanske skulle man ha kunnat åstadkomma en bättre film med den spännande utgångspunkten. Handlingen var lite långsam och 2.39 var en halvtimme för långt i mitt tycke.
Filmen får tre popcorn av fem och är sevärd om man gillar Brad, annars får den nog bara tvåochenhalv.
Tjock eller inte?
Vi sitter i soffan, Sara och jag, "skafötters" med var sin dator och pratar emellanåt om livet och kärleken och bloggvärlden. Kitty kurar ihop sig och söker värme på ullfilten intill. Det är - 22 grader ute och jag har ingen som helst längtan dit. Inomhus är det varmt och gott att vara.
Jag läser lite om vad Blondinbella skriver i sin blogg. Hon är på semester med en väninnna och är på kryssning i Västindien och bor i flott svit på fartyget och har det allmänt bra. Hon lägger upp härliga och färgrika bilder på god mat, vackra omgivningar och badbilder på sig själv i bikini. Hon är en framgångsrik och företagsam ung kvinna och fortfarande får hon dras med att kommentarerna fokuserar på hur hon ser ut i bikini, att hon är tjock eller att att hon inte är det och jag tycker bara att svaret hon ger är så bra:
Jag är tydligen på löpet idag angående bikini-bilderna. Nu kan jag inte ens nämna det högt för Ida för vi börjar bara skratta. Här sitter vi i solen, har havet några meter bort, ett glas rosé i handen och bara njuter av livet medan folk diskuterar vilt huruvida jag är tjock eller inte, nio timmar bort med flyg.
Jag håller på dig, Isabella!
Jag läser lite om vad Blondinbella skriver i sin blogg. Hon är på semester med en väninnna och är på kryssning i Västindien och bor i flott svit på fartyget och har det allmänt bra. Hon lägger upp härliga och färgrika bilder på god mat, vackra omgivningar och badbilder på sig själv i bikini. Hon är en framgångsrik och företagsam ung kvinna och fortfarande får hon dras med att kommentarerna fokuserar på hur hon ser ut i bikini, att hon är tjock eller att att hon inte är det och jag tycker bara att svaret hon ger är så bra:
Jag är tydligen på löpet idag angående bikini-bilderna. Nu kan jag inte ens nämna det högt för Ida för vi börjar bara skratta. Här sitter vi i solen, har havet några meter bort, ett glas rosé i handen och bara njuter av livet medan folk diskuterar vilt huruvida jag är tjock eller inte, nio timmar bort med flyg.
Jag håller på dig, Isabella!
Det är min förbannade skyldighet.
Jaha, ja. För kräftan innebär denna lördag tydligen bara jobb och slit och skyldigheter. Inget kul alls. Och någonstans i närheten finns någon som inte riktigt går att lita på. Känns ju mindre bra.
Brukar du läsa ditt horoskop? Och låter du dig påverkas av vad som står där? Eller försöker du med all kraft bevisa att horoskopet har fel och gör tvärtom?
Första filmen avklarad.
De första filmerna från Lovefilm har redan anlänt. Sara och jag dukade upp med frukt och godis och såg den om Waris Dirie och hennes fantastiska historia.
Jag gillar att det finns så mycket att välja bland hos Lovefilm. Min filmsmak är inte som andras. När jag tittat bland titlarna under rubriken komedi, tycker jag att det är skit och inte alls roliga filmer. Nästa film är Benjamin Buttons otroliga liv och det blir nog någon gång under helgen. Jag funderar på att ha en filmvisning här hemma och att bjuda hit några vänner och så kan vi se någon riktigt bra rulle framöver med biogodis eller precis vad gästerna vill ha.
Waris Dirie - En blomma i afrikas öken.
"Som 13-åring flyr Waris Dirie för sitt liv från ett arrangerat äktenskap med en man som kunde vara hennes morfar. Ensam tar hon sig från den somaliska landsbygden för att landa i London. Där tvingas hon leva som illegal invandrare tills hon en dag upptäcks av en fotograf på snabbmatshaket där hon jobbar och en helt ny värld öppnar sig."
Jag ger filmen tre popcorn av fem möjliga. Jag kände till historien och boken och ville se filmen. Den får ett plus för det viktiga budskapet och för den positiva berättelsen men ett minus för de något överdrivna rollkaraktärerna. En positiv historia med ett viktigt budskap. Ogillade att Waris framstod som lite naiv och mindre vetande för att hon kommer som ny till London, men gissar att hon verkligen kände sig som en alien den första tiden. Att upptäcka att hon inte var som alla andra kvinnor omkring henne måste kommit som en chock när det ju också innebär att hon förlorat så mycket pga en urgammal sed. Det är synd att debatten inte är mera livlig för omskärelse behöver diskuteras om och om igen i alla generationer. Sevärd.
Jag gillar att det finns så mycket att välja bland hos Lovefilm. Min filmsmak är inte som andras. När jag tittat bland titlarna under rubriken komedi, tycker jag att det är skit och inte alls roliga filmer. Nästa film är Benjamin Buttons otroliga liv och det blir nog någon gång under helgen. Jag funderar på att ha en filmvisning här hemma och att bjuda hit några vänner och så kan vi se någon riktigt bra rulle framöver med biogodis eller precis vad gästerna vill ha.
Waris Dirie - En blomma i afrikas öken.
"Som 13-åring flyr Waris Dirie för sitt liv från ett arrangerat äktenskap med en man som kunde vara hennes morfar. Ensam tar hon sig från den somaliska landsbygden för att landa i London. Där tvingas hon leva som illegal invandrare tills hon en dag upptäcks av en fotograf på snabbmatshaket där hon jobbar och en helt ny värld öppnar sig."
Jag ger filmen tre popcorn av fem möjliga. Jag kände till historien och boken och ville se filmen. Den får ett plus för det viktiga budskapet och för den positiva berättelsen men ett minus för de något överdrivna rollkaraktärerna. En positiv historia med ett viktigt budskap. Ogillade att Waris framstod som lite naiv och mindre vetande för att hon kommer som ny till London, men gissar att hon verkligen kände sig som en alien den första tiden. Att upptäcka att hon inte var som alla andra kvinnor omkring henne måste kommit som en chock när det ju också innebär att hon förlorat så mycket pga en urgammal sed. Det är synd att debatten inte är mera livlig för omskärelse behöver diskuteras om och om igen i alla generationer. Sevärd.
Gåtan är löst och frågorna besvarade.
Det börjar bli dags för det stora avslöjandet nu. Jag kan inte hålla er på halster längre.
Vem är det som den senaste tiden varit min sambo, som hjälpt mig genom att handla, laga mat och diska och som har varit mitt allra goaste sällskap och kompis?
Det är min allra sötaste dotter Sara inklusive katt, som tillfälligt bor hos mig medan hon söker ny lägenhet. Hur länge det blir vet jag inte, men jag är tacksam för varje dag och stormtrivs. Hon är glad, och hjälpsam och lätt att vara med så för mig är det inte bråttom med flytten, men för hennes skull försöker vi hitta den rätta lägenheten med centralt läge ganska snabbt.
Då vet du. Gåtan är löst och frågorna besvarade. Det var ingen snygg och manlig skådis jag hade hos mig och lika glad är jag för det.
Vem är det som den senaste tiden varit min sambo, som hjälpt mig genom att handla, laga mat och diska och som har varit mitt allra goaste sällskap och kompis?
Det är min allra sötaste dotter Sara inklusive katt, som tillfälligt bor hos mig medan hon söker ny lägenhet. Hur länge det blir vet jag inte, men jag är tacksam för varje dag och stormtrivs. Hon är glad, och hjälpsam och lätt att vara med så för mig är det inte bråttom med flytten, men för hennes skull försöker vi hitta den rätta lägenheten med centralt läge ganska snabbt.
Då vet du. Gåtan är löst och frågorna besvarade. Det var ingen snygg och manlig skådis jag hade hos mig och lika glad är jag för det.
Onsdag först och torsdag sedan ...
Onsdag, och en dag som alla andra. På ett ungefär. Plåsterbytardag. Jag fick hjälp den här gången för att få plåstret sträckt och utan veck och jag satte även ett skyddande Tegadermplåster ovanpå för att få det slätt och tätt. Jag tycker inte att jag får tillräckligt mycket ut plåstret och väntade och höll ut en stor del av dagen utan att bli nöjd. Till slut fick jag komplettera med full dos av vid-behov-medicinen och jag har ändå inte varit mitt vanliga jag. Det betyder ont i ryggen och att jag är på gränsen till att få abstinen hela tiden. Därför har jag inte varit så nyttig idag. Sett på TV och fingrat på datorn och pratat lite i telefon. Det är allt.
Nu avslutar jag kvällen i förhoppning att det ska kännas bättre i morgon och att torsdagen blir roligare och att jag ska orka lämna lägenheten åtminstone. Återstår att se.
_cropped.jpg){kind=link}