Jag har aldrig sett och känt på obehagligare växt. Och namnet gör inte saken bättre. Den kallas Det ligger en hund begraven och mina ögon associerar till håriga spindelben för hela slanten.







Enligt växtens ägare, Monica, är den just nu i en viloperiod men att den prunkar i frodigt grönt när den vilat klart. Ruggig är den. Den till och med känns som djurben.

Allt annat var trevligt. Monica bjöd på två alldeles lagom gräddade bärpajer och brasan sprakade och värmde gott. Tack för det, Anders.







De här godingarna är så söta tillsammans och de njöt alldeles säkert också av den här trevliga eftermiddagen.

Grattis i efterskott, fina och snälla Monica.