Jag kände att jag inte ville gå hela vägen till dagvården så jag bad en av sjukhusvärdinnorna från Röda Korset skjutsa dit mig i rullstolen från centralhallen. På så sätt sparade jag lite ork till annat.

 

Sköterskan på dagvården gjorde som hon brukar, men den här gången funkade allt. Nålen bara föll på plats och det blev ett backflöde så att det bubblade i röret. Hon till och med tjoade högt och klappade i händerna av glädje när hon såg att det gick vägen. Jaja. Sara som dykt upp följde med mig till röntgen och tack vare förberedelserna var jag klar på nolltid. Det var det det.

 

Efteråt tog jag och Sara en kopp te hos henne och kopplade av ett tag. Då är det bara att vänta igen då.