Får man fråga ...?

Jag är inte bitter, jag bara undrar lite ...
 
Är det så, att allt man gjort och haft för sig från och med dag ett, leder fram till den punkt där man är idag? Finns det något sätt att komma undan? Vill man det egentligen? Skulle det ha blivit annorlunda om jag gjort ett annat val någon gång under livsresan? Valt en annan utbildning? Ringt det där samtalet? Flyttat? Förstår du? Har alla dina val och upplevelser banat väg för färden till den plats du befinner dig just nu? Har alla avtagsvägar och sidospår bara varit schimärer och fått dig att tro att du med viljan kunnat styra din framtid och öde? Avsmalnar också dina möjligheter vartefter med ålder och gjorda misstag och lärdomar? Är det som det är idag eftersom du gjort på ett visst sätt tidigare? Är det detta som är meningen? Summan?
 
Jag räknar inte med svar. Verkligen inte. För de här frågorna har jag sett skrivna och hört sagda förut. Utan facit. Jag är inte den första att undra kring de här svåra sakerna, men jag kan inte låta bli att fråga.
 
 
 
Beate
2012-06-30 @ 13:37:17
URL: http://bp-computerart.blogspot.se/

Här finns nog inget svar, men ibland tror jag på ödet - på ett positivt sätt alltså.

Cheeky Malin
2012-06-30 @ 13:56:42
URL: http://cheekymalin2.blogspot.se/

Jag försöker alltid följa min magkänsla och göra det som känns rätt "just då" för jag har en stark tro på att det oftast blir rätt då. Även om resultatet kanske inte blir det man tror , så är det lättare att leva med. Jag vill inte vara den som sitter och tänker "what if...?" i efterhand. Mina beslut har t ex gett mig ett liv utan barn. Känns väl lite trist i efterhand, men jag skulle inte vilja leva utan mina år i Grekland heller. Allt kommer kanske med ett pris?

Stora frågor som ingen egentligen kan svara på. Vi kan bara spekulera i vad som hade kunnat hända. Har du sett filmen "Sliding doors"? Den har två parallella handlingar utifrån om hon hann med ett tåg eller ej. Rätt bra faktiskt.

Svar: Har sett den. Jag är rätt nöjd med mitt liv. Har fått de två finaste jäntorna man kan få och fått se och göra så mycket. Det är väl själva finalen som är lite trist ...
Sister Moonshine

GeddFish
2012-06-30 @ 14:19:00
URL: http://gerd-geddfish.blogspot.com/

Nej, varken du eller jag är den siste som frågar "varför, tänk om..."
Det där har nog vi alla grunnat på mer eller mindre.
Jag kunde ha bott i USA nu, redan från 17 års ålder.
Jag tror att mycket är ödet, men också att mina val många gånger har en mening, en uppgift.
Nu bekymrar inte det mig så mycket framöver, jag tror på mina val, och jag har någon idé på gång. Och det blir som det blir, för jag går mycket på magkänslan, samtidigt som jag är försiktig.
Jag skulle inte vilja göra om något i mitt liv, hur skulle det ha sett ut? Då hade inte jag haft mina barn! Och barnbarn! Och inte träffat mitt livs stora kärlek Pusselbit! Även om han inte finns här kroppsligen, så känns omsorgen.
Det finns säkert dom som ångrar mycket också, och då är livet jobbigt.
Nej, blicka framåt!
Kram med kärlek /Gerd♥

Svar: Håller med dig. Barnen är belöningar man inte vill mista, såklart!
Sister Moonshine

Birgitta
2012-06-30 @ 15:16:23

Finns inga svar. Jag tillhör gruppen som tror på ödet, och att allt har en mening. Jag tror på sägnen om ödets bok. Allt som händer, har en mening. Alla har vi fått uppgifter här i livet, olika svåra. Det är upp till oss att göra det vi tror är rätt, dvs följa sitt hjärta. Vet inte om du blev så mkt klokare...

Svar: Alla får vi våra ok att bära, det vet vi båda så väl. Det gäller att leva sitt liv på sitt sätt. Jodå, jag är så klok så ... ;)
Sister Moonshine

Gina
2012-06-30 @ 16:01:33

Jag orkar inte riktigt tänka på något annat än att det är ödet som styr oss. Förstår du hur jag menar? Att det inte riktigt finns något rätt eller fel. Att det inte beror på det ena eller det andra.

Och ja, jag drack en skål igår och det var för att det fanns en sådan bra anledning till det :-). Nu hoppas vi att de goda nyheterna fortsätter att komma. Många kramar!

Anna
2012-06-30 @ 16:38:40

Magkänslan och ödet har visat sig att jag i efterhand gjorde rätt i att följa.
Min son hade inte levt om jag inte följt min magkänsla.
Sedan att blicka framåt försöker jag att göra.
Sedan att man grubbla på ett och annat är ju en annan sak.
Kram Anna

Carina
2012-07-01 @ 14:18:25
URL: http://www.idagtankerjagpa.wordpress.com

Jag vacklar mellan att tro på ödet och att tro mig veta att mycket av det vi har med oss i "ryggsäcken" får oss att göra vissa val, fatta vissa beslut. Dessa eviga frågor...:)
Kram Carina




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0