Kärt barn har många namn.
Nä, nu går det inte för sig längre! Tarzan har plågats av klåda på magen alltför länge nu, och det tycks bli värre också för var dag. Kanske är det nåt han ätit han inte tål. Det är i så fall inte första gången han reagerat så. Han slickade bort all päls på insidan av en framtass efter att ha fått smaka tonfisk för flera år sedan. Nu är det pälsen på nästan hela magen och ljumskarna och ut på ena bakbenet som tunnats ut. Han är inte helt kal, men den rosa huden syns väldigt väl mellan de tunna stråna. Det visar sig som klåda och lite eksem på huden och när han slickar sig tappar han päls och när han får i sig päls kräks han. Den gräsligt dyra maten jag köpte förra veckan, som ska vara "non-allergic", har inte hunnit verka, om det alls får någon effekt. Det vet man ju inte heller. Jag vill i alla fall inte se Lillvännen lida av detta längre och inte heller torka fler kattspyor, så jag ringde veterinären. Hon gav mig en tid redan på förmiddan idag. Toppen! Jag ringde till Sara för att få lite hjälp, och hon kom förstås direkt till undsättning. Jag föste in den motvillige Sötnosen i transportburen för vidare avfärd mot Djursjukhuset.
Typiskt nog, mötte vi mamma utanför huset. Hon hade köpt bröd och kom för att hälsa på. Utan förvarning dock, så jag kunde bara säga att vi inte kunde ta emot henne just nu, eftersom vi var på sjukutrycknin. Hon sa att hon skulle kolla om Anna var hemma, och så åkte vi åt var sitt håll.
Bilresan är en pärs för Gulleman. Han grät och ojjade sig hela den 5 minuter långa färden. Väl framme på Djursjukhuset fick vi träffa en trevlig ung veterinärtjej som naturligtvis tyckte att vår Älskling var fin. Fast han väger 6 kilo. Det betyder dessutom att han gått ner ca 2 hekto i sommar. Jojo!
Veterinären undersökte Lilla Blå och skrev sedan ut både kortison och penicillin. Nu gäller det att lura i Tarzan flera tabletter om dagen i flera veckor. Det blir nog en pärs. Eller så går det jättebra. Återstår att se. Det viktiga är att Lillgubben blir bättre. Och så får vi se hur jag kommer att må när räkningen kommer om någon vecka ...
Vi åkte hem med Kramevännen och åkte sen till apoteket för att hämta ut medicinen. Den kostade, tack och lov, inte så många pengar. Jag släppte av Sara hos henne innan jag åkte hem.
Jag värmde en fryst förpackning Janssons Frestelse till middag och några tunnbrödsmackor till. Jag var jättehungrig och det var hyfsat gott. Inte som när man gör den själv, men helt ok.
Strax före 18 kom Martin förbi och vi gick ner på Bussbyvallen och sällade oss till ett gäng andra pensionärer som ville delta i "nyinvigningen" av Hälsans stig. Vi promenerade norra sträckan och deltog i tipsslingan med frågor som hade att göra med "biologisk mångfald". Jag ser fram emot att vinna en av de fina priserna. Kanske till och med en fågelholk.
Torsdagskvällen avslutades med TV-tittande. Just nu pågår en ny säsong av Idol och som vanligt är det gott om nya talanger och en hel del riktiga puckon.
Typiskt nog, mötte vi mamma utanför huset. Hon hade köpt bröd och kom för att hälsa på. Utan förvarning dock, så jag kunde bara säga att vi inte kunde ta emot henne just nu, eftersom vi var på sjukutrycknin. Hon sa att hon skulle kolla om Anna var hemma, och så åkte vi åt var sitt håll.
Bilresan är en pärs för Gulleman. Han grät och ojjade sig hela den 5 minuter långa färden. Väl framme på Djursjukhuset fick vi träffa en trevlig ung veterinärtjej som naturligtvis tyckte att vår Älskling var fin. Fast han väger 6 kilo. Det betyder dessutom att han gått ner ca 2 hekto i sommar. Jojo!
Veterinären undersökte Lilla Blå och skrev sedan ut både kortison och penicillin. Nu gäller det att lura i Tarzan flera tabletter om dagen i flera veckor. Det blir nog en pärs. Eller så går det jättebra. Återstår att se. Det viktiga är att Lillgubben blir bättre. Och så får vi se hur jag kommer att må när räkningen kommer om någon vecka ...
Vi åkte hem med Kramevännen och åkte sen till apoteket för att hämta ut medicinen. Den kostade, tack och lov, inte så många pengar. Jag släppte av Sara hos henne innan jag åkte hem.
Jag värmde en fryst förpackning Janssons Frestelse till middag och några tunnbrödsmackor till. Jag var jättehungrig och det var hyfsat gott. Inte som när man gör den själv, men helt ok.
Strax före 18 kom Martin förbi och vi gick ner på Bussbyvallen och sällade oss till ett gäng andra pensionärer som ville delta i "nyinvigningen" av Hälsans stig. Vi promenerade norra sträckan och deltog i tipsslingan med frågor som hade att göra med "biologisk mångfald". Jag ser fram emot att vinna en av de fina priserna. Kanske till och med en fågelholk.
Torsdagskvällen avslutades med TV-tittande. Just nu pågår en ny säsong av Idol och som vanligt är det gott om nya talanger och en hel del riktiga puckon.
Kommentarer
Trackback
